Underbara Dahmer och Lady Clara, vilka mammor, vilka kvinnor, vilka köksgudinnor.

Katta Kvack har skrivit om den där **** Underbaringens downshifting. Gick in på hennes blogg för första gången på typ ett år och fick en chock. Jag trodde Lady Dahmer var procoverande i sitt hemmafruande och LCHF:ande och handla mat för 10.000/månadebeteende, men det här tog fan priset.

Sånt här ger verkligen ångest i kvinnohjärtat. Två mammor med massa tid, och aldrig tycks göra fel. Som mamma borde man aldrig gå in på hemmafrun och tårttantens bloggar, men jag kan inte låta bliii. Lite bilolycka över det.

BLÄÄÄÄ! Nä nu sätter jag ungarna framför Cartoon och går och suger av gubben min.

 

/Sessan

48 svar to “Underbara Dahmer och Lady Clara, vilka mammor, vilka kvinnor, vilka köksgudinnor.”

  1. LADY DAHMER | postpatriarkal feministfitta Says:

    Jag förstår inte problemet. Både jag och Clara jobbar. Finns det bara ett sätt att göra feminism på? Jag har svårt för regler och följer dem ogärna. Att våga problematisera sina livsval är skitviktigt, men att totalt avfärda dem när de inte passar in i mallen för den ”riktiga feministen” är precis lika begränsande och förtryckande som de gamla normerna. Upplösa, inte skapa nya ideal. Eller?

  2. kvinnopartaj Says:

    Ni jobbar ja säger du. Jaa, precis…. Ni är lite av den nya tidens Hanna från Arlöv kan man säga.
    Sessan

  3. Lady Dahmer (@ladydahmer) Says:

    Ja vi jobbar. Vi får betalt för att utföra ett arbete. Det är ett jobb.

    • sessan Says:

      Jo, jag vet att du får betalt för att sprida ditt budskap och göra pr för din blogg. Men det är gör ju bara hela saken ännu mer svidande i mitt kvinnohjärta. Ett kul ladidajobb. Jag är grymt avis dessutom.

      Sessan

  4. Natashja Blomberg Says:

    Jag får betalt för att skriva; blogginlägg, debattartiklar, krönikor. Jag skriver. Precis som många andra gör.

    Att skriva genomtänkta inlägg tar tid. Även om du kanske tycker att det är trams och skit jag förmedlar så kräver det ändå viss tid och eftertanke.

    Att förminska det jag eller clara gör blir bara så jävla fel. Ett jobb blir inte mindre jobb bara för att du upplever det enkelt eller kul. Jag är grymt avis på min man samt andra som jobbar med sånt som intresserar mig, men inte fan skulle jag sitta och raljera över dem eller antyda att det de gör inte är på riktigt.

    Om vi nu ska snacka feminism.

    • Siv Says:

      Ja, det är jättebra att du börjat få betalt för ditt skrivande och kan (?) försörja dig på det. Men det finns något beklämmande i att två av de stora feministerna i bloggvärlden är kvinnor som till så stor del påminner om femtiotalets hemmafruar. Och inte problematiserar detta utan väver in det i sin feministiska ideologi med de mest forcerade argument.

  5. Natashja Blomberg Says:

    man är inte hemmafru för att man är föräldraledig. Inte heller om man jobbar hemifrån. Dessutom handlar feminism om frihet att slippa bli styrd och begränsad. Inte om att skapa nya normer. Det ÄR helt ok att vara ”hemmafru” om man vill det (eller hemmaman). Problematiken ligger ju i att man ofta gör sig beroende av nån annan för sin försörjning, men det är ju knappast nåt som stämmer in på Clara som ÄR den som försörjer HELA sin familj.

    Jag är inte hemmafru. Dock har jag inga svårigheter att problematisera mina livsval, för det gör jag ofta i blogginlägg och privat. Samt hittar lösningar kring det. Men lösningen är inte att följa en annan mall; ”En riktig feminist” eller att göra val man inte riktigt är ok med.

    Det du gör just nu är nog det mest antifeministiska jag stött på.

    • Siv Says:

      Och vad är det jag gör just nu menar du? Uttrycker en besvikelse över en retorik som (sett över tid) har handlat om att utifrån subjektiva upplevelser leverera sanningar som är såväl felaktiga som dömande. Att säga att man offrar sina barn för att de får börja på dagis är väl på intet sätt i linje med den förlåtande syn på kvinnor som du sen säger dig ha. Jag ber om ursäkt för att kritiken blir hemskt personlig men när du har dina subjektiva upplevelser som avsändare så blir det svårt kritisera ”könsnormer är av yttersta vikt” och ”min man jobbar så mycket och prioriterar mat för 10 000 kr/mån” utan att kliva in och kritisera väldigt privata val.

      • Natashja Blomberg Says:

        att du ställer mig till svars för shit jag skriver är en sak. Jag skriver en jävla massa goja emellanåt, dels för att jag är impulsiv (känslotourettes ba) men också klumpig på att uttrycka mig. Jag är medveten om detta men det ger också intressanta debatter så jag har inte brytt mig så mycket om att ursäkta det. Det är helt ok att ifråpgasätta mig, be mig rannsaka mig själv osv. Sånt växer jag av.

        Men det du gör nu är ju att du hånar mig. Faktiskt. Det här inlägget var inte konstruktivt eller ens kritiskt. Bara raljerande på ett ”såhär är man feminist på rätt sätt” sätt. En sån himla trist ton. Jag känner mig bara utsatt och påhoppad, men det är antagligen meningen…?

        När det gäller dagisfrågan och matfrågan så har jag redan försvarat mig tillräckligt. undrar du nåt specifikt, fråga på.

  6. Karolin Says:

    Okej nu blir jag som läsare lite provocerad här. Du förstår inte problemet Lady Dahmer? Inte alls?

    Det provocerande för mig är verkligen inte bloggandet som sysselsättning utan den totala avsaknaden av verklighetsförankring som ibland uppstår. Som när Clara skriver om downshifting. Eller när du skriver om att inte ”kunna” dela på föräldraledighet (helt okej för mig att folk inte gör det, men stå för att det är ett val och inget annat), för att sen skriva om femsiffrigt matkonto.

    Att ens agerande kan ses som en dålig förebild för feminism är inte detsamma som att personen bakom är en ”dålig” feminist. Enligt mig.

    • Ladydahmer Says:

      Jag har verkligen inga problem att se att jag är privilegiad och att jag kan göra val som de flesta inte kan. Jag har aldrig påstått annat. Inte heller att våra val har med ekonomi enbart att göra.

      Clara tänker jag ej svara för, det gör hon bra ändå. Vi är två helt skilda individer med helt skilda liv.

      • Karolin Says:

        Dåså. Då borde du ju också kunna se att ditt sätt att leva inte är en eftersträvansvärd idealbild för ett jämställt samhälle? (Obs, menar ej dig som person, utan just valen bakom)

      • Natashja Blomberg Says:

        karolin, absolut. Jag har gjort massvis med idiotiska val som lett mig på den väg jag är idag. Jag hoppade av gymnasiet och har ingen utbildning. Jag blev arbetslös när jag var gravid (hade kunnat göra abort, då hade jag haft fast tjänst idag) osv.

        Jag sätter inte mig och mitt liv som ett feministiskt ideal och ber ingen annan att göra det heller. Däremot så tror jag att man kan vara en lika god feminist även om man gjort misstag eller val som är mindre bra.

        Att hela tiden behöva försvara mig inför elitistfeminister som bara ser ett sätt att göra feminism på är tröttsamt.

      • Karolin Says:

        Jag tycker definitivt man kan vara feminist utan att leva upp till idealen, så att säga. Men man kanske också får ta att andra kommer tycka de valen man gör, gör att man blir en sämre företrädare för feminism än de som lever som de lär? Eller är det helt oförståeligt? Lite som att man blir en sämre företrädare för MP ifall man tjänar pengar på oljeaktier.

        Jag tycker inte du ska behöva försvara dina val. Faktum är att jag önskade att du kunde skita i att göra det och bara konstatera att ”ja, det här och det där är jäkligt kasst ut ett jämställdhetsperspektiv, men det blev så ändå”.

  7. Karolin Says:

    Och jo, när man har varit föräldraledig i nära fyra år, och dessutom inte har en sysselsättning som man är ledig från, så är man per definition hemmafru. Eller hemmaförälder, om man tycker det låter bättre.

  8. Sessan Says:

    Jag raljerar inte, jag småler lite när jag jämför ditt jobb och mitt. Det är provocerande och jag blir avundsjuk, för min hobby är inte att torka bajs och ta venprover. Men jag tror att du arbetar med din hobby och jag tycker inte att det går att jämföra med ett vanligt jobb. Jag vet inte om du vet hur mycket du säger emot dig själv precis hela tiden? Är vi verkligen dom första i hela världen som likom ba: ”Hallå, reflektera lite över vad den här Ladyn faktiskt säger”

    • Natashja Blomberg Says:

      Det är verkligen skittrist att du jobbar med nåt du inte trivs med. Been there done that. Jag har också jobbat heltid med jobb jag inte trivs med. Det suger. Jag trivs bättre nu, helt klart. Det tänker jag inte be om ursäkt för.

      Min man jobbar också med ”sin hobby”. Han är dataspelsutvecklare och får 45papp i månaden. Han jobbar dock ca tio, tolv timmar om dagen och även om det är kul så är det likförbannat ett jobb. Precis som det jag gör.

      Ett ”vanligt jobb”? Vad är det? Är det mer jobb ju mer man vanstrivs?

  9. Teskedsmamman Says:

    Går inte att jämföra ett jobb med ett annat bara för att man lyckligt nog har en chans att få jobba med sin hobby?

    Så det är alltså ingen skillnad på att jag lägger ner 50-60 timars arbetstid i veckan, mot normal 40 timmars bara för att jag får jobba med min hobby? Ja herregud!

    Att sedan folk inte begriper att alla faktiskt inte kan göra valet att skära ner på utgifter (mer än vad man har gjort) för att den ena föräldern är arbetslös och den andra har en inkomst där merparten inte är SGI-grundande och således den arbetslösa har mest i FP? Ni verkar ju inte förstå hur systemet är uppbyggt, och alla varianter det finns. Visst håller jag med om att det finns de som sätter vällevnad före politiskt korrekt beteende, är de sämre människor för det?

    Hemmafru är man när man inte har ersättning från något ställe. Har man i vanliga fall sjukpenning så är man sjukskriven, inte hemmafru. Har man i vanliga fall akassa/aktivitetsstöd så är man arbetslös, inte hemmafru. Hemmafru är när man inte är sjukskriven, inte har arbete, men ändå inte är registrerad som arbetssökande. Eller som det definieras på många ställen, en kvinna som jobbar oavlönat i hemmet och som försörjs av sin make.

    • Sessan Says:

      Men för i HELVETE!!! Om man har ett barn i den absolut jobbigaste och mest krävande åldern hemma, och man sitter och bloggar, twittrar och skriver krönikor och postar bilder på sitt indiantempel och postar bilder när man är på sats och går på ett band då kan man fan inte jämföra med någon som åker till jobbet kl 0600 och springer och sliter och blir av med sin lunchrast varannan dag pga personalbrist och det ligger patienter i korridoren och skriker och det är patienter som dör allldeles ensamma för att jag inte hinner vara där och sen stressar hem 1,5 timme och hämtar på dagis osv osv.

      Jag blir på riktigt förbannad!

      • Nora Says:

        Tja, det är ju skillnad på att jobba deltid och att jobba heltid också.

      • Natashja Blomberg Says:

        som sagt, trist att det är så. Jag har också gjort det där. Upp klockan sex och inte hemma förräns tolv timmar senare. Varje dag, vecka efter vecka år efter år.

        Gå ner i tid? Skaffa ett jobb som ger bättre betalt? nej, nu är jag dryg. Jag fattar att det inte är att bara göra så. Men grejen är ju att dina gelikar ofta brukar tycka att JAG ska göra det. ”amen utbilda dig då!” ”skaffa ett jobb!” osv. Jag har gjort det bästa jag kan utifrån mina förutsättningar. NU har jag ett jobb som jag tycker om. NU kan jag äntligen smygdrömma om en egen eventuell karriär (drömma, det är fortfarande inte mer än så… vi får se vart det lider). Det hade jag aldrig kunnat om jag tex valt att börja jobba igen direkt. Och det ska jag skämmas för?

    • Karolin Says:

      Jag är väl insatt i systemet, tack så mycket. Att jag och min man har kunnat dela har varit för att vi har slitit arslet av oss för att få det så, och jag är lite trött på att få vår ansträning reducerad till att vi skulle haft ”tur” och ”rätt förutsättningar”.

      Jag fattar att alla inte vill göra som vi, och jag fattar att vissa inte kan, men jag önskar att fler kunde ta och bara erkänna att det handlar om vilja och prioriteringar än liv och död.

  10. Sessan Says:

    Ja det har du rätt i.Det var där skillnaden låg. Och endast där. Eller vänta… jag jobbar visst också deltid.
    Varför kan inte LDs liv få svida i mitt kvinnohjärta, Stör det någon?

    • Nora Says:

      Nu läser du det jag skriver som Fan läser bibeln.

      Visst ser olika jobb olika ut och du får sörja det så mycket du vill, men jag tycker du är fel ute när du hoppar på två framgångsrika kvinnor som är framgångsrika på, enligt dig, ”fel” sätt.

      För min del är det faktum att LD och UC jobbar hemifrån samtidigt som de är föräldralediga bara en detalj bland tusen detaljer, det är det de skriver (om) som är det intressanta. För övrigt tycker jag att LD (framförallt) ofta skriver om hur hon INTE är perfekt och hur mycket fel hon gör.

      För att svara på din sista fråga: nej, det stör mig inte att det svider i ditt hjärta, men det ”stör” mig att du uttrycker dig som du gör.

  11. Sessan Says:

    OK. Då vet jag hur du tycker. Och ”hoppa på” Kom igen….

  12. Anonym Says:

    HAHA!

    Att säga att någon är ”antifeministisk” bara för att den tycker att personen ifråga är en halvtaskig feminist är så jävla kul. Sug på den en stund.

  13. Betty Says:

    Fast det är ju ändå en jävla skillnad på Clara och Lady Dahmer. Clara har hela tiden försörjt sig på olika sätt, via radio, TV, tidningar osv osv. Att det finns mängder av saker hon skriver om som jag tycker är problematiska är en sak, men jobbar det gör hon.

    Lady Dahmer har mig veterligen publicerat 1-2 debattartiklar och kanske femtalet krönikor, varit med i sin kompis radioprogram och något debattprogram någon gång? Med tanke på att varenda liten smula uppmärksamhet hängs ut i bloggen betvivlar jag att det handlar om mängder av uppdrag utöver de som har presenterat hittills.

    Men även så vore: själva premissen för bloggens storhet har ju byggts på att hon är hemmafru (jo) som kritiserar förskola och propagerar för genus, att det I SIG sedan har lett till jobb gör ju inte att det har varit idén från början. Från början handlar det om en outbildad kvinna som inte vill jobba och därför stannar hemma och tar hand om barnen, och att få det till ett FEMINISTISKT val är så jävla felaktigt att inte ens en mästare i att vända kappan efter vinden kan få det till något annat.

    Att bli en feministisk förebild genom att basha det som är bland det viktigaste som finns för kvinnors frigörelse och genom att själv leva makalöst stereotypt och dessutom VÄLJA det, det är sorgligt men tyvärr talande för dagens feminism där färgerna på ungarnas kläder får vara en fråga större än det som faktiskt spelar någon roll.

    Man utmanar inget patriarkat genom att vara hemmamorsa som bryr sig om inredning och kläder. Man spelar det rakt i händerna.

    • Annika Says:

      Hear, hear.

    • Karolin Says:

      Precis så.

    • Natashja Blomberg Says:

      Nej, jag skriver inte om allt jag gör i bloggen. Nej.

      Nej jag är inte heller hemmafru. Jag är hemma med ett barn och jag jobbar samt pluggar samtidigt.

      Bloggens storhet beror på min personlighet, inte ämnet. Jag hade kunnat blogga om antifeminism och förskolans storhet och ändå få läsare.

      Att jag inte vill jobba betyder inte att jag inte jobbar. Jag jobbade fram till dagen jag födde Ninja. Åtta timmars arbetsdag, precis som alla andra. Jag tänker inte skämmas eller be om ursäkt för att jag kan ägna mig åt sådant jag gillar. Oavsett om det handlar om att skriva eller om att inreda. (som för övrigt är makens primära intresse så gnäll hos honom) Sen har jag aldrig påstått att det är ett feministiskt val att stanna hemma (say what???) men feminister är människor. Inte robotar. Ibland får man göra val som kanske inte är perfekta. Ibland ställs olika val mot varandra och man får välja det som funkar bäst.

      Mitt liv slutar inte vid att jag är hemma. Det är mycket mer och jag gör andra val som INTE är stereotypa. Man är inte per automatik jämställd bara för att man jobbar heller. Nyanser igen. Nyanser.

  14. Siv Says:

    Men LD du göör ju inte det! Det du beskriver nu är inte alls den bild jag får när jag läser din blogg. Istället slås jag av att dina ”idiotiska val” men att du väver in dem i dina argument. Istället för att uttrycka ett missnöje över exempelvis din man har alla föräldradagar kvar så rättfärdigar du dem på ett för mig ohållbart sätt.

    Ytterst få klarar nog att leva som de lär och det är INTE vad jag kräver. Tvärtom. Jag bara önskar att folk istället för att slå sig själva för bröstet kan visa på hur ojämställda man är trots attman har de bästa intentioner. Det säger så mycket mer om problemen med att uppnå ett jämställd föräldraskap till exempel.

    • Natashja Blomberg Says:

      rättfärdigar gör jag inte. Däremot så ser jag det inte svart/vitt. Jag ser att det som är en enorm nackdel trots allt inneburit flera fördelar, och vice versa såklart. Nyanser.

      Jag tjänar inget på att älta det som inte är perfekt. Jag kan svära och gräma mig över att jag gjort dumma val, men vem fan mår bra av det? Eller så kan jag försöka göra det bästa av situationen.

      Och jag HAR ju skrivit massvis med inlägg om att jag är allt annat än perfekt. Vad är det du egentligen kräver av mig? Att jag ska lägga mig på rygg och bara ge upp?

    • Laks - Den djurrättande feministen Says:

      Vadå ”leva som man lär”? Menar du att feminism betyder att män ska vara hemmamän och kvinnor ska vara arbetare? Att det MÅSTE vara så? I sådana fall har du totalt missuppfattat vad feminism och jämställdhet handlar om – valfrihet.

      • kvinnopartaj Says:

        Ahaaa… TACK! Då väljer jag att ha lika hög lön som männen, att aldrig behöva bli åsidosatt på arbetsmarknaden samt att aldrig behöva riskera att bli våldtagen bär jag går hem från krogen.

        Gud så skönt att det funkade så! Visste inte.

  15. Natashja Blomberg Says:

    fast asså, bara för att klargöra…. inlägget här är ganska harmlöst. T.o.m roligt. Jag läser din blogg för att jag roas av den.

    Men det är en återkommande attityd jag syftar på. Jag ser dig (er?) tillsammans med en liten grupp bloggare/twittrare som verkar vara polare med varandra som skriver små giftiga pikar och kommentarer om mig här och där.

  16. Clementine Says:

    Ja, just det. Vad de skriver ja. Hur alla andra inte ska tvinga på samhällets normer på dem, trots att man på ett sätt tvingar på sina egna normer på alla andra. Och foton på smoothies blandat med ett och annat reklaminslag för sina egna jobb och en gång i månaden något om hur någon gubbe har sagt något taskigt om bloggar.

    Detta inlägg handlade väl mest om att man agiterar för en sak och förmedlar en annan genom sin livsstil och sin blogg. Hur många ”rejäla” bilder finns det på UC’s blogg där hon hugger ved, skottar snö, målar, åker skidor och allt annat som hos henne lyfts upp som ett ideal? Bara en sådan sak? Nej, det är poser, putläppar och puttande av bär till rätt ställe på tårtans topp. Men det är tydligen skillnad på det och alla tråkiga svartklädda stadsbloggares ytliga inlägg… Och don’t get me started om miljöbiten när man reser mer på ett år än vad svenne banan plus familj gör på 10 dito.

    Jag tvivlar inte på att dessa människor är hur trevliga som helst ”privat”. Och har intressanta åsikter att bidra med. Det är/har de flesta. Men att de har mer att säga till om i jämställdhetsfrågor i egenskap av ”bloggkändisar” än vad en deltidsarbetande sjuksköterska har är fanimig skrämmande. Men jag är ju iofs 10 år äldre än vad UC är och har redan diskuterat ”färdigt” alla A-kursämnen i PK-feminism, som könskodade leksaker, kroppsbehåring, dumma farbröder o.s.v. För vi pratade om sådant förr också, innan bloggarna kom. Om man ser sig omkring finns det dessutom bloggare som skriver ENBART om dessa saker och gör det fruktansvärt mycket bättre. Och många av dessa får inte betalt, för de är inte stora nog. Stor i bloggvärlden blir man genom att antingen provocera eller fylla ut med lull-lull.

    Grattis till KP för att ni växer med rasande fart! Ni balanserar upp i en värld där kritik avfärdas som avundsjuka och bitterhet straffas med döden. KP är det nya svarta.

  17. Johanna Says:

    Jaha, så UC är feminist? Det hade jag ingen aning om. Har skummat bloggen några gånger och det där har jag totalt missat. Jag trodde bloggen handlade om kakor och resor.

  18. Laks - Den djurrättande feministen Says:

    Vad är det för jävla fel på folk? Att vara feminist handlar om att anse att ALLA ska få vara fria och göra sina egna val – LD väljer att vara föräldraledig/blogga/gymma, jag ser inte någon problematik i det. Vem faan bryr sig? Det är för i helvete HENNES LIV!

    • kvinnopartaj Says:

      Är det feminism? Kamma dig för faen.

      Det existerar väl knappt några fria val. Att stanna hemma med barn för att maken tjänar mer, på vilket sätt är det fritt? De flickor som VILL få klittan avskuren, är det ett fritt val? Att välja att uppfostra sina flickor till tysta, duktiga flickor, är det fritt?

    • Clementine Says:

      Och varför är du djurrättare om du tycker att alla är fria att göra som de vill? Ni lobbar för att ändra andra människor syn och leverne. Hur är det skillnad på det som KP kritiserar LD för och hur ni kritiserar människor som äter/bär djur? Jag har också varit aktiv i den rörelsen och vet vad den innebär. Inga fria val där heller.

  19. Maggan Says:

    Laks: det är lite skillnad mellan att ha ett liv och att få leva det som man vill. Tror faktiskt att man får välja strid där. Köttätare har valt en livsstil, veganer en annan. Jag har en vag aning om att du helst inte ser att jag behåller min…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: