Archive for juli, 2012

Pausfleshlight

juli 31, 2012

Den här har Underbara Clara skapat åt sin Jakob och den är 100% ekologisk. I nästa avsnitt får vi lära oss hur man kan tillverka en egen.

Tjipp å hajk!

20120731-102839.jpg

Footner saga, det lyckliga slutet

juli 27, 2012

20120727-140006.jpg

Det är väl lite som när man går till frisösen med en bild på Kate Moss i nåt diffust vindrufs. Klippningen är månne nåbar, det är dock inte kindbenen, attityden och garderoben. Kanske ej just det där gudabenådade, kolastinna rockstar-knullade rufset heller.

Jag fick ingen ny fot, nej. Män kommer knappast att ge sig utlösning varken till denna bild eller foten i fråga live. Men dödhuden är borta. Det är den. Och det var ju vad som lovats.

/C

Det kom ett födelsedagskort

juli 24, 2012

Japp. Sivan fyller år idag och alla presenter läggs på bordet to the left, to the left tack. Så hur uppmärksammades detta runt om i landet? Jo Betty mms:ade en osedvanligt slak penitz, Sessan har just LSS:at ut en mobiltelefon med olikfärgade spakar och lyckades skicka ”Gratis din gävla hagga!”. Till rätt person på tredje försöket. Carina FB-gratulerade sig själv för att det var årsdagen för henne och hennes ”älskling”. Men det var inte ens gubben hennes hon syftade på (om vi ska gräva efter ursäkter) utan något slags husdjur. Jaja.

Men Maggans inre menskopps-estet krystade fram detta mästerverk! Du som på vår FB-sida undrade huruvida drulen sitter fram eller bak på dessa odjur kan nu låta dig vaggas i KP:s trygga famn av snille, smak och samhällsupplysning.

20120724-221452.jpg

So long, Siv

Flashmob

juli 23, 2012

Ni skulle ha varit där. Här står en go gäng bedagade söderhipsters i godan ro utanför Carmen, mitt i natten en helt vanlig lönefredag i de sista flämtande timmarna av juni. Det byts tändare, gäspas och jämförs dip ‘n’ dye-nyanser.

Då plötsligt! Fram ur skuggorna löper Carina, Sessan och Markus och överfaller hipsterflocken, likt lejonflocken en hög med gnuer. Till en början något trevande och tafatt, men redan efter ett par sekunder har självförtroendet vuxit sig starkt nog för att Carina ska våga sig på sin patenterade parningsdans. Gördeltrosorna vispas fram, MJ-värran flaxar som en plym och ingen lämnas oberörd.

Hipstrarna har ingen chans. De faller som löven i Vallombrosa för charmen, spontaniteten och den råa, pulserande sexualiteten i flashmob-händelsen.

Omtumlade står de kvar medan natten långsamt svalnar runtomkring dem. Vad var det de sa..? Kvinnopartaj. Kvinnopartaj? K v i n n o p a r t a j ! !

And like that..! They’re gone.

Tror min duderino fått nys om bloggen

juli 20, 2012

Han såg sur ut, for på ICA och kom hem med den här.

Visste ni att gurka heter komkommer på holländska?

20120720-235340.jpg

Fittmongo pt 2

juli 20, 2012

Tjena alla fittmongon. Ni som väntat andlöst på uppföljningen av min OÄNDLIGT fascinerande videoblogg kan släppa taget nu. Let go. Jag ska berätta vidare. Men i text ist f rörlig bild, eftersom bla bla framför allt att jag fan inte har tid att sätta mig framför en kamera och lätta mitt hjärta – och sen vara tvungen att redigera eländet efteråt. Jag tror vi sparar denna kommunikationsform till the short and snappy messages, som t.ex. min lena bikinilinje. JA JAG PRATAR MED DIG KÄRRAN, kan du få ändan ur och posta filmen nån gång?

I alla fall. Det huvudsakliga budskapet i mitt förra inlägg var att vissa av oss kan gå runt i åratal med en dysfunktionell fitta utan att fatta vad vi ska göra med den. Vissa av oss söker faktiskt hjälp, och möts då inte sällan av något av följande: 1) En kletigt medkännande lundensisk sexolog som pratar om hur fantastiskt det kan vara med intim samvaro utan penetrationssamlag. Man kan t.ex. smeka varandra till utlösning. 2) En steril sommarvikarie med beröringsskräck som räcker över en tub glidmedel av typ samma sort som han äckelskötaren använde i Kill Bill och ger en thumbs up, dörren är där. 3) En traumatiserad kvinnojourstant som diskret trycker på larmknappen under bordet och försöker få en att erkänna att man blivit utsatt för sexuella övergrepp. *viskar* ”Har du någonstans att ta vägen?”

Mina reaktioner: 1) Skriker ”MEN JAG VILL HA STOCK!!” 2) Vaskar landstingsglidslemmet, köper nytt från Eros. 3) Tar pinsamt lång tid på mig att fatta frågan, fortsätter förklara ”Nej men alltså jag har inte blivit våldtagen, den ser ut sådär ändå. Jaa, jag ska hem till min kille nu, hur så?”

Ingen direkt hjälp alltså. Så vad göra? Tja, hitta sina egna strategier, i varierande slughetsgrad. Man kan köra på som vanligt och försöka ignorera den skärande smärtan. Man kan avsluta varje försök till ligga med en timslång, tårfylld felsökning ihop med partnern: ”Men alltså jag känner att när du gör sådär, då funkar inte det för mig. Nästa gång kanske du kan använda bara tungan istället?” Eller gå i kloster. Jag valde väl i första hand alternativ A, kombinerat med en stor dos kreativitet. Smeka varandra till utlösning? You know it!

Ett ord till alla som nån gång har delat säng med en sockerkristyrsfitta: Det är inte du. Det är inte hon. Det bara är så. Ja alltså om fittan är av samma kaliber som min då. Det har aldrig varit någon annan, det har aldrig varit ens jag. Det har inte handlat om förträngda sexuella trauman. Det har inte handlat om att ställa upp på sex mot min vilja. Det är fittan som har motarbetat mig, och valt att inte ställa upp på sex när jag har velat.

Mitt senaste besök på Urogyn-mottagningen blev ingen succéupplevelse, såtillvida att läkaren drog ut en liten låda och plockade fram ett magisk elixir, bryggt på enhörningstårar och ricinolja. Men det var ändå jävligt förlösande, eftersom jag äntligen fick bekräftelse på det jag precis har skrivit. ”Du har helt enkelt en sällsynt ömtålig fitta” sa läkaren. ”Sköra slemhinnor och en känslig bakteriemiljö. Tuff skit, lär dig leva med det.”

Någon annan hade kanske gått i taket och krävt att få tala med en överordnad. Jag började nästan gråta av lättnad. ÄNTLIGEN slut på alla år av felsökning, oron över odiagnosticerad ebola i fittan (jamen vad skulle det annars kunna vara?!?!?!), sökandet efter de perfekta omständigheterna då ett samlag kan få vara den där ohämmade skövlingen som Carina beskriver (ja, jag vill helst också skövlas, manglas, bli dunkad gul och blå mot köksbänken. Svårgenomförbart, dock. Ska jag få vara med om det får jag applicera Xylocain först, vilket är fullt möjligt, men kan förta lite av den där spontaniteten som är skövlingens huvudingrediens, om du frågar mig). De finns inte. Allt som finns är en kroppsdel som inte fungerar helt gnisselfritt, men som ändå – tack och lov – är en del av mig.

Klargörande: Ni behöver verkligen inte tycka synd om mig. OK lite då. Så, nu räcker det. Faktiskt, det kunde ha varit värre. Jag överlever, och mer därtill. Kan fortfarande njuta av sex, kan fortfarande få kåtslaget, är fortfarande gift med min man och idkar fortfarande umgänge med någon sorts regelbundenhet.

Har jag normaliserat nu? Avdramatiserat? Spelat lite gråtfiol och fört in ett vuxet tonfall i den högstadierökruta som är KP? Well, håll till godo, man vet aldrig när det händer igen.

Som Edward fick sin Bella

juli 19, 2012

så fortsätter mina fossingar att fjälla.

20120719-151933.jpg

Motpålen

juli 19, 2012

Drömliggets antites: en varsam socionom som äger en djellaba, håller en om hjässan i missio och viskar ”känns det bra” och vill ”titta på dig när du kommer”. Tack men nejtack och ni som känner igen er är säkert jättefina, kompetenta människor som kan sätta svansen på klitoris med dubbel ögonbindel, men ni kan matchas bättre än med mig.

Fnyser f.ö åt allt vad skills, vana, knep & knåp heter i detta sammanhang. Sånt överlåter jag åt pysselbloggare, Kånkenfolket som tänker kloka tankar på café samt PLAYAZ av valfritt kön som vill optimera synupplevelsen av den egna kroppen under sex. Eller helt enkelt er med smak som skiljer sig markant från min. Det är liksom inte den optimala fördelningen lamina/apex under avslick som hos mig får den lilla kittlare att erigeras som en mätt fästing, inga EROSCHENA zoner på kartan kan mäta sig med att rulla huvudstupa nerför kåtmatrappan såsom jag gärna gör när en ofattbart cocky attityd och/eller en segerviss blick låter mig veta att jag kommer att bli skoningslöst invaderad. Tamefan skövlad. Oh be still, my beating vagina!

Ber om ursäkt, skyller på vädret. Här går jag med flagande fotsulor och visualiserar manslemmar likt en övermotionerad löptik. Nån likasinnad därute? Puss Carina

Kliar det inte …

juli 19, 2012

Kliar det inte i fingrarna på er när ni ser folk på facebook som bara är allmänt dumma i huvudet?

Och med kliar i fingrarna menar jag att ni vill ta livet av er eller styckmörda idioten.

Jag ser folk som målar riktigt riktigt riktigt fula tavlor, alltså så fula att man vill hälla syra i ögonen efter att ha sett dom, jag ser folk som ojjar sig över att mannen ska vara ensam hemma med barnen ett dygn medans mamsen åker till Knullared och handlar foppatofflor och bakplåtspapper och jag ser socialgrupp sju som alltid tjafsar med  myndigheter och sitter och skriker att försäkringskassan är onda och soc är svin.

Och så frågar jag mig: Varför tackade jag ja till att bli vän med dom här jävla idioterna? Tänk om alla kunde vara lika roliga och witty som min innersta lilla klick av vänner. Vilken härlig värld det skulle vara.

Det vara bara det jag ville säga.

/Sessan

Home decorating Maggan Style

juli 19, 2012

Home decorating Maggan Style

Med en kvarglömd Magic Marker och några gamla gipsskivor kan man slå hela grannens hall med häpnad.

The Footner saga fortsätter

juli 18, 2012

Har börjat ömsa nu. Återkommer.

20120718-185158.jpg

Så ska en slidsten dras

juli 17, 2012

20120717-213758.jpg

Påminns väl sällan så tydligt om existensen av preferensskillnader gällande det penetrativa heterosexet som just när jag läser skildringar av detta. Där man i rörlig bild kan låta DE ÄLSKANDE TU HAHAHAHAHAAAAAA falla ur bild och möjligen medelst en krampande hand som skrynklar ett lakan skildra samlaget, måste man i skrift ut med hur slidväggarna slöt sig rytmiskt och hans jos fyllde hennes innersta, mest hemliga trädgård.

Dels gör det sig liksom inte. Inte för mig. Lika lite som jag ville bli varse att min Tom Selleck-penchant samt min fars ansiktsbehåring under mina formativa år bar obekväma likheter, lika lite vill jag i ord dissekera det som vid en entusiastisk reenactment (guyliner och skinnbrallor – jamen tackar som frågar) kunde vara rått, akut och himlastormande. Jag har hittills aldrig sett någon lyckas fånga vare sig beslutsamheten, den svettdoftande frenesin eller den där ljuvliga jävla tröskeln man kliver över i det ögonblick man inser att gud, jag kommer som mina drömknull innehåller i valfri följd lexem.

Därtill är det det att även det mest subtilt inlindade smek eller pull BLIR ändå ett smek eller ett pull när det presenteras i text och det vill jag inte ha. Varken gällande lektyr eller IRL. Den mest sparsamma beröring blir beröring i överflöd när den journalförs och jag får inte upp den när det blir segt och prövande. Ge mig ett Khal Drogo-värdigt eyefuck som får en pornstar att rodna och ta mig som den dåliga flicka jag är under Acneblus och läsglasögon. Finns inget bättre än en på alla sätt rejäl karl som bara JAG SKA FRAM OCH IN HÄR* och totalt förspelsbefriat faan gnisslar in den innan varken ens kropp eller själ hunnit fatta vad som händer. En varm och sträv handflatas friktion mot mitt midriff; en handfull av mitt hår mellan motpartens fingrar. En ås av hårdnad vävnad i ungefärlig höjd med min ljumske. Räcker.

Gillar ni rå?

/C

*För att förtydliga: vid stundande coitus, ej lika gärna i kollektivtrafikens rusningstid.

tröttis

juli 16, 2012

Sessan är tjött. Tjött i skälen.så förbannat tjött.

Semester, what is it good for? Absolutely nothing!

Downshiftar

juli 16, 2012

En nätt besparing på 12,90 eller vad en låda bellar på ICA. Tog väl lejonparten av en timme eller så.

Kan snart gå ner på halvtid.

20120716-165221.jpg

Föräldrar

juli 16, 2012

Så jävla gulliga på sitt vis men också jävligt jobbiga. Som det  här att man måste förklara ALLT för dem, allt från hur man snabbspolar på dvd:n och skickar mms till att barnen kanske inte bör äta en matsked rent socker 30 min innan läggdags. Ja kära nån.

Eller att man måste curla dem igenom ALLT. Min mamma kan inte ens be en telefonförsäljare dra åt helvete. Det är för mig ett mysterium hur hon har överlevt i 61 år. Eller kräva ett rakt besked från sin cancerläkare. Eller löneförhandla. Hon har en löneutveckling på typ 0,25 % om året, och jag tjänar ca 3 000 mer än hon gör. Hon har arbetat sen 1968. You do the math.

Och när man är gift/sambo så har man två uppsättningar såna där totaltappade retards att baxa runt på. Som ska interagera,  komma överens om vem som firar jul var, vem som ger vad i treårspresent och som aldrig klarar av att bli bjudna på något. ”Nej nu tar jag detta. Nej, jag tar det. Nej! JAG!!” Men gud det är en köttbullemacka och en kopp kaffe mamma, släpp det.

Värst är väl att behöva stå bredvid och se på hur någon annans (läs: makens) föräldrar trevar sig fram längs den snitslade bana som är vardagen. En gång när min svåger råkade sätta sig på min svärfars stol när vi skulle äta middag, ställde sig svärfar mitt i rummet och pep förtvivlat till sin fru: ”Mamsen..? Var ska jag sitta?!” Detta är alltså sant. I förrgår hörde jag hur hon ägnade tio minuter åt att förklara för honom hur man vet att avokadon i affären är mogen, eftersom han skulle åka och handla utan henne. Hon fick också berätta hur man köper torskrygg. Det var typ såhär: ”Läs på paketet och tag det som det står torskrygg på.”

Sån ska jag aldrig bli. Tack å hej, Mags.

Länge leve Kvinnopartaj

juli 15, 2012

Om jag var Markus Ohörbart från Ohörbart så hade jag varit så jävla förbannad nu.

Här går man ut en helt vanlig fredag i juli, träffar fyra kvinnor som totalt förändrar ens liv, och så dröjer det hela två veckor innan videon på honom visas på bloggen. Skäms, dem parjattar som utsatte Markus för detta.

#bloggflugor

juli 14, 2012

I fjol: surdeg.
Igår: aspirinmask.
Idag: Footner.

First, last & always: Kvinnopartaj.

20120714-231122.jpg

Take me away from all this … death!

juli 14, 2012

Efter fem dagar hos sväronen i skogen har jag fyra feta finnar på hakan och en mellan brösten, seborré i hårbottnen, nagelband med lepra, en fullständigt havererad bikinilinje (som för bara för en vecka sen var så len och hårfri, vilket Kärran skulle videoblogga men fortfarande inte har gjort, Kärran ditt ök!), förstoppning och ben som snarast ser ut att höra hemma på en tioåring, så fulla av myggbett och sårskorpor är de.

Bortsett från att jag inte känner några tioåringar med grov, svart stubb på benen då. Åh, varför gör jag alltid så här, jag som har en så fin liten epilator hemma (den är puderblå och ser ut som en liten macaron), ändå envisas jag med att torraka mig över diskbänken fem minuter innan jag sticker till jobbet.

I alla fall. Min kropp har slutat att bönfalla mig desperat att återvända till civilisationen. Den har nu övergått till öppen aggressivitet och ett direkt fientligt tonfall. Åk hem och rengör huden ordentligt med treprocentig alsolsprit NU. Och sen en manikyr. Tro inte att vi inte menar allvar. Det finns fortfarande skarpa skott i loppet. Munherpes på måndag? Nekros i skavsårsblåsorna? Om vi inte ser dig med något av följande redskap i handen inom 48 timmar – rakhyvel, epilator eller fotfil – svarar vi inte för följderna. Du har blivit varnad.

Jag har inlett förhandling medelst linfrö och fem baljor kaffe nu på morgonkvisten, och förutspår ett avbrott i dödläget innan lunch.

Carrie goes jogging

juli 11, 2012

Jag ska motionera i eftermiddag. Det är inte jag som ska åka till affären och handla innan dess. Vi får se hur det går helt enkelt.

Image

 

 

 

 

Image

/Betty

Tmi?

juli 7, 2012

Dagen innan Maggan gjorde sitt videoinlägg där hon med känsla och precision imiterade en lundagynekolog som sa att man måste torka sig framifrån och bak, tänkte jag på just detsamma. Jag tänkte; vilka gör det? Jag har aldrig gjort det. Torkar alltid bakifrån och fram. Tycker det är så neurotiskt med fram-bak torkning. Lite som att lägga toapapper på sitsen på offentliga toaletter. Nu tänker alla att Kerstin går omkring med bajs i snippy, men jag har en viss teknik.
Man måste stoppa med tummen innan man når fram till fittan.

‘Cause it’s a bittersweet symphony, this life

juli 6, 2012

Att jag just shabblade bort ett videoklipp på Maggan där hon förevisar sin lena, nyveetade fittylajn kan ju få vem som helst att lipa sig till söms. När jag dessutom avslöjar att hon så att säga bände undan troskanten, som matchade jumpern hon spydde ner i taxin på väg hem till Sessan sist…nä alltså ni missade en sån jävla film.
Jag får försöka illustrera medelst paint

20120707-014532.jpg
Puss på er och krossa patriarkatet!
/Kerstin

När Kenta försvann, 2

juli 6, 2012

Nu hade den oerfarne vilat i tanken på att Kenta låg desarmerad på grusgången och fokuserat helhjärtat på tacofisken och gurksnapsen. Men just som rektorn inledde sitt tacktal med ”jag är ju ingen talare – i alla fall inte på urdu!” och skrattat besvärande högt samtidigt som han formade fingrarna till pickadoller och sköt oss alla (Piju! Piju! Piju-piju!) så återvände mannen med skäggflätan.
– Så ni vill leka, brudar?! Kom till Kentaurrren så ska ni få se på lattjolajban! Lite blindbock? Lite mamma, pappa, barn?
– Ja, ja! skrek rektorn. Pax för att vara lillebror.
– Jag vill vara bäbis! sa Kenta och snubblade fram till Siri och började snutta i brösthöjd på hennes tunika. Hon knuffade bort honom och han blev högröd i ansiktet. Skrek att han hade NÄSTAN allt nu, en imponerande fysik, en obefläckad konstnärsjäl och tiotusen mer i lön än resten av oss.
– Det enda som saknas är lite fitta. Det kan ni väl för fan unna mig?! Rektorn såg på oss, med såväl skam som undran i blicken. Han stannade vid Brottar-Pirjo. Hon nickade.
– Jotå. Jak har fitta från ena stortån till ten antra. Nok kan tu få tig en munspit. Hon slängde Kenta över axeln, tog Siri i handen och gick. Byltet fnissade förtjust.

Sen vet ingen riktigt vad som hände och teorierna går isär. Vissa menar att Pirjo efter akten viskat att hon hoppades att han inte hade något emot ”lite kontylom” och när Kenta vaknade upp efter den obligatoriska post älskogs-tuppluren så var han så svårt myggbiten att han misstog knottrorna för en galopperande könis och fullkomligt bröt ihop. Vem skulle nu vilja vara hans sto? Andra menar att Pirjo satt sig med mastodonfittan över hans ansikte så länge att han fått syrebrist och aldrig kommer att återhämta sig.

Jag vill inte riktigt veta. Det finns så många moraliska aspekter i Kentas öde att jag inte orkar snärja in mig i alla ”å ena sidan å andra sidan”. Det finns någonting av värde i det faktum att han i veckan spottades på Gamla stans t-bana iförd en hallonrosa Onepiece. Han stod utanför spärrarna med tom blick och håret uppsatt i pippitofsar, en triangel som instrument och med sången ”I’m a big, big girl in a big, big world” på de glänsande läpparna.

Men jag törs inte rota i den. Skitsamma. Nu kanske jag i alla fall kan få den där jävla potatiskoken.

So long, Siv

När Kenta försvann

juli 4, 2012

Hej kompisar! Sivan är lite på pickalurven och textar detta från toan på kvartershaket. Såg precis en trebent bulldogg som krockade med en lyktstolpe och mindes plötsligt att jag lovat uppdatera er om the latest news från Kenta-town.

I alla fall. Rektorn hade slagit ihop brandövningen med Taco adjö-kvällen där vi årligen firar sommaravslutning med texmex och Brottar-Pirjos hembryggda snaps. Pirjo väste i mitt öra redan vid frukostciggen att hon hade ”båte kurksnapsen och ten tålda akentan” med sig. Jag förstår nästan aldrig vad hon vill ha sagt men eftersom jag är rädd för ungefär vartenda ett av hennes 130 tandlösa kilon så ler jag bara och nickar när hon tilltalar mig. Slug som jag är förstod jag snart att den dolda agendan måste ha något med Kenta att göra.

Tillsammans med snygga Siri på expen jobbade Brottar-Pirjo i det tysta på att supa Kenta under bordet. När Siri placerade ett snapsglas i dekolletaget smög Pirjo ner minst lika mycket i hans Homer Simpson-mugg. När Siri kastade kalaspuffar i luften, och Kenta voffandes fångade dem med munnen, så rörde Pirjo ner en slatt kurksnaps i yoggin hanses. Och så fortlöpte förmiddagen tills det var dags att traska ut på grusgången och rulla varandra i brandfiltar.

Vad syftet med med att fylla det uppblåsta avskummet med sprit istället för gubbgas framgick inte. Jag försökte läsa av mimiken i Pirjos brottarnuna men hon pendlade mellan att se djupt föraktfull ut och att slicka sig om läpparna och le lite lurigt. Lite som att hon både ville spotta på och ligga med honom. Sådär som man brukar känna inför sina syskon ni vet?

Väl ute på grusplan var i alla fall Kentauren så pass smygtankad att han knöt jeansskjortan runt halsen som en mantel, frustade och sparkade med hoven så gruset yrde. Han kastade upp Siri på ryggen och gjorde skänkelvikningar tvärsöver planen medan han rockskrålade ”I AM THE SUPERHERO STALLION! I CAN FREEZE MY ENEMIES TO DEATH!”. Och det var väl då den manliga konstnären börja nagga lite på till och med rektorns tålamod. När Kenta slickade hudkrämen av Siris händer för att ”en smörjd tarm är en nöjd tarm” log rektorn uppmuntrande och sa att han ”älskar människor som tar för sig”. När Kenta kröp under Maj-Lis kjol och sa ”ojoj är laxen redan framdukad” så fnissade rektorn och öppnade fönstret. Men när Kenta drog haspen ur koldioxidsläckaren och hoppade sidledes med det vilt sprutande munstycket roterande i skrevet såg rektorn besvärad ut. Pirjo gjorde tummen upp och rusade fram med en brandfilt i högsta hugg. Vänligt men bestämt fällde hon krokben för den sprattlande hingsten och rullade resolut in honom i filten. En kokong. Ett lindebarn.

Fan, nu är det någon här utanför som skriker att hon får tampongssjukan om jag inte släpper in henne pronto. Mina vänner, jag återkommer. Tampongssjukan var trots allt min största skräck under många år. Relaterar.

Siv

Barn av idag

juli 3, 2012

Så. Jävla. Fula. 

Tjocka och i onepiece och så har de dålig smak också? Varje gång jag tillbringar minsta lilla tid tillsammans med en stor grupp youngsters slår det mig att när mina har blivit könsmogna får de leta ragg hos nittiotalister. Fan. Inte nittiotalister. Åttiotalister? Äääckligt. Nej, de får helt enkelt bli eunucker. Gå i celibat och jag förskjuter er; kom hem med en Bieberkopia och jag gör detsamma. 

Jag vägrar vara svärmoder till en snubbe med mohikanfrisyr och onepiece och så ser ALLA killar ut idag. Alla mina barnbarn kommer vara adopterade. Vilken vacker liten smått makaber regnbågsfamilj vi kommer vara då: jag och mina barn och deras barn av olika färg och form. Ensamstående är stark. Då förtärs man inte av föraktet som kommer ifrån att ha haft ihop det med Benjamin Wahlgren. 

/Betty

Jag ämnar bli en varelse av ett alldeles nytt slag

juli 2, 2012

Jag darrar bara jag tänker på det.

20120702-152611.jpg

Trevlig sommar!

juli 2, 2012

Jag har varit gräsänka i en vecka och bara onanerat en enda gång. Vad fan handlar det om?

Nu åker jag till landet och kommer nog inte blogga på en hel månad. Om jag inte laddar ner wordpressappen till telefonen.

Trevlig sommar alla fina fina KP-läsare.

 Who run the world? Kvinnopartaj, who run the world? Kvinnopartaj!

 

/Sessan

sex och barn och uppblåsbara ThaiBabianer

juli 1, 2012

En mamma i området sprider skräck bland de andra föräldrarna genom att helt neurotiskt ringt 14 gånger till en annan mamma för att hysteriskt förklara att Olle visat lillkuken för Pelle och sedan bett att få se Pelles pille (6 år gamla)när dom badat i hysteriska mammans pool och är nu helt förkrossad och pratar om psykiska men, pedofili osv.

Alltså jag vet inte hur ni var när ni var små men jag och en tjej som hette Helena lekte en lek som hette ”Joey Tempest” den gick ut på att vi lyssnade på Europes LP och turades om att vara Joey Tempest, vilket innebar att man låg överst och gnuggade sig mot den som var…John Norum? Eller kanske bara random groupie. Det var tider det.

Nuförtiden leker jag och maken ”Jägarna”, då turas vi om att vara Lennart Jähkel och skriker ”Stick tillbaka till djungeln din jävla babianhora” till en uppblåsbar Barbara och då kommer Rolf Lassgård in och försvarar ThaiBarbaran och så är liksom förspelet över.

 

/Sessan

Last night a parjatt

juli 1, 2012

saved my life.

Har du mött en parjatt? Vad betyder Kvinnopartaj för just dig? Berätta!

En halv minut av fredagkvällen

juli 1, 2012

En sur kvinna skriver sitt klagomål som blogginlägg

juli 1, 2012

20120701-124205.jpg

Hej Vampire Lounge, do you remember me? You wouldn’t wait on me?

Vi parjattar är inga noviser på endera sidan av bardisken men aldrig har jag blivit så dissigt iggad och förbisedd som av era shakerslavar i fredags. Knubbiga grabbhalvor på studiebidrag hann bli betjänade, slurpa i sig och bli betjänade igen medan jag fortfarande stod och väntade/signalerade/skrevade/skrikgrät.

Vill som ett recensionernas ”din mamma!” tillägga att er mojito inte precis var all that. Varken ert animerade lättmetallskelett eller era klibbiga glassdrinkar med ”roliga” namn kommer få mig att återvända och innan ni försöker yttra nåt illa artikulerat om hur ni klarar er så bra så utan, vill jag peka min (IsaDora Blue lagoon) lackade pekfingernagel i riktning resten av kvällen och, trots att vi bara var 4/6 KP på plats, näpsa er med ett sällan lika välplacerat BIG MISTAKE, HUGE.

/Carina