När Kenta försvann

Hej kompisar! Sivan är lite på pickalurven och textar detta från toan på kvartershaket. Såg precis en trebent bulldogg som krockade med en lyktstolpe och mindes plötsligt att jag lovat uppdatera er om the latest news från Kenta-town.

I alla fall. Rektorn hade slagit ihop brandövningen med Taco adjö-kvällen där vi årligen firar sommaravslutning med texmex och Brottar-Pirjos hembryggda snaps. Pirjo väste i mitt öra redan vid frukostciggen att hon hade ”båte kurksnapsen och ten tålda akentan” med sig. Jag förstår nästan aldrig vad hon vill ha sagt men eftersom jag är rädd för ungefär vartenda ett av hennes 130 tandlösa kilon så ler jag bara och nickar när hon tilltalar mig. Slug som jag är förstod jag snart att den dolda agendan måste ha något med Kenta att göra.

Tillsammans med snygga Siri på expen jobbade Brottar-Pirjo i det tysta på att supa Kenta under bordet. När Siri placerade ett snapsglas i dekolletaget smög Pirjo ner minst lika mycket i hans Homer Simpson-mugg. När Siri kastade kalaspuffar i luften, och Kenta voffandes fångade dem med munnen, så rörde Pirjo ner en slatt kurksnaps i yoggin hanses. Och så fortlöpte förmiddagen tills det var dags att traska ut på grusgången och rulla varandra i brandfiltar.

Vad syftet med med att fylla det uppblåsta avskummet med sprit istället för gubbgas framgick inte. Jag försökte läsa av mimiken i Pirjos brottarnuna men hon pendlade mellan att se djupt föraktfull ut och att slicka sig om läpparna och le lite lurigt. Lite som att hon både ville spotta på och ligga med honom. Sådär som man brukar känna inför sina syskon ni vet?

Väl ute på grusplan var i alla fall Kentauren så pass smygtankad att han knöt jeansskjortan runt halsen som en mantel, frustade och sparkade med hoven så gruset yrde. Han kastade upp Siri på ryggen och gjorde skänkelvikningar tvärsöver planen medan han rockskrålade ”I AM THE SUPERHERO STALLION! I CAN FREEZE MY ENEMIES TO DEATH!”. Och det var väl då den manliga konstnären börja nagga lite på till och med rektorns tålamod. När Kenta slickade hudkrämen av Siris händer för att ”en smörjd tarm är en nöjd tarm” log rektorn uppmuntrande och sa att han ”älskar människor som tar för sig”. När Kenta kröp under Maj-Lis kjol och sa ”ojoj är laxen redan framdukad” så fnissade rektorn och öppnade fönstret. Men när Kenta drog haspen ur koldioxidsläckaren och hoppade sidledes med det vilt sprutande munstycket roterande i skrevet såg rektorn besvärad ut. Pirjo gjorde tummen upp och rusade fram med en brandfilt i högsta hugg. Vänligt men bestämt fällde hon krokben för den sprattlande hingsten och rullade resolut in honom i filten. En kokong. Ett lindebarn.

Fan, nu är det någon här utanför som skriker att hon får tampongssjukan om jag inte släpper in henne pronto. Mina vänner, jag återkommer. Tampongssjukan var trots allt min största skräck under många år. Relaterar.

Siv

5 svar to “När Kenta försvann”

  1. Ia Says:

    Åh, underbart!!
    Jag F5ar med förtjusning för fortsättning

  2. Maggan Says:

    ÄNTLIGEN!!

  3. Malin Says:

    Älskar hur du nedtecknar Kentas livsöden, giv mig meeeer.

  4. Grillfest Says:

    Vilket livsöde! Hade det inte varit för att Kenta är en komplett idiot så hade han nästan varit lite rolig. Det är ju asviktigt att sköta om sin tarm men borde han inte ha en egen tub med handkräm?
    Pirjo verkar ju vara en general partajare med sådan framförhållning. Vilken list!

  5. lilla S Says:

    Värt att stanna uppe ikväll bara för att få följa detta!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: