Archive for februari, 2013

Nä men livet är en fest inte sant

februari 25, 2013

Drar ett djupt andetag samt något gammalt över mig och tackar för att ännu en dag gått från våra liv och aldrig kommer åter.

20130225-213444.jpg

Forskning iallafall jag skulle vilja ta del av

februari 22, 2013

Man duschar, går och lägger sig, knullar, somnar. Går upp, orkar inte duscha för man börjar jobba i jävla arla morgon och man duschade ju igår. Sen några timmar senare luktar man som en hel fiskaffär av den sämre sorten.
Vad är det i fittan som aktiverar sperma att lukta fesk? Det luktar inte illa på andra delar av kroppen. Finns det någon vetenskap kring detta?

Daryl Dixon då?

februari 22, 2013

Lite skäggigare, smussigare redneck. Typisk lillebror som är supersnäll och har en osviklig känsla för det här med accessoarer.

20130222-091333.jpg

Det är iofs något valpigt över honom också.

(Kan bli slurpspammande idag. Vabbelivabbar sååklaart. *mys*)

/Siv

KP har börjat gymma

februari 21, 2013

2012 var året då jag insåg att Döden var denna knakande, svaga, stela, sorgliga kröpp hack i fackin häl. Vidrig insikt men ångest är ett sjuhelvetes drivmedel för yours truly. Ångest och en lockande målbild på en stuss som inte skriker efter tunika.

Typ denna. Gud vad jag älskar skiten.

Dör ihjäl mig av söndergoogling

februari 21, 2013

image

Är liksom helt KÄR. Vuxna människan. Helvete.

/Siv

Min nya hobby, del III

februari 19, 2013

ImageImageImage

 

 

 

Image

 

 

Ja, precis som min body double Sarah Dawn Finer skulle säga: I’m moving on.
Det har varit jättekul med Kvinnopartaj, nu är det slut för min del. 
Vi ses så klart på nätet eftersom ingen av oss här på KP väl är så anonyma som vi trott och önskat, så tills dess: puss och hej och carpe rectum och allt sånt. 

/Betty

Äh vafan

februari 12, 2013

Nu gör vi nåt åt saken istället.

Kyss, Mags

Kuken allting

februari 8, 2013

Misogynin är på muckresa på Kos just nu och om ni undrar varför jag inte har synts till på KP under en tid så beror det i hög grad på att jag har drabbats av nån sorts backlash-baksmälla.

Jag orkar fan inte. Män är djur. Världen är ond. Ingen runtomkring mig begriper nånting, men av olika anledningar.

Min man lyssnar med skeptisk min när jag analyserar näthatet mot kvinnor och förklarar sedan för mig varför jag har fel. Nästa morgon läser han en ledare i SvD, som säger i princip samma sak som jag, och ser förvånad ut. Jag berättar för en kollega om de två gånger jag har varit i slagsmål på krogen, båda gångerna när jag pluggade i Lund och befann mig på studentbetonade lokus, båda gångerna som en utveckling av att en snubbe har tafsat på mig och jag har valt att handgripligen visa hur obehagligt och ibland smärtsamt det är att bli kladdad på. (Ena gången tog jag punggrepp på killen. Då grep han mig runt strupen och tryckte upp mig mot en vägg, mina fötter rörde inte ens golvet. Andra gången fick jag ett finger i munnen på dansgolvet. Jag bet, hårt. Då fick jag en örfil, och lite senare kom han smygande tillbaka bakifrån och nöp mig så hårt han kunde i bröstvårtan.) Kollegan ser chockad ut och vill gärna berätta att han minsann också varit offer för ovälkommen objektifiering på krogen och jag nickar deltagande. Han är 1,96 m lång. Jag skulle vilja se den som kan hålla upp honom i halsen.

Mina kvinnliga feminazipartivänner fattar ingenting heller. ”Är detta nyheter för någon? Vem visste INTE?” Enda gången tillvaron känns nästan uthärdlig är när vi kan samlas i grupp och skratta åt eländet. Tyvärr alltför sällan.

Jag vet att ni också känner så här, så jag tänker inte bre ut mig i spaltkilometer. Bara … fan, det är extra tungt just nu.

Å andra sidan var jag på en briljant show förra lördagen: EAT IT! på Turteatern. Jo jo jo, en av mina nära vänner är med i föreställningen, så visst är jag partisk utav bara helvete, men ändå. Vilket fullkomligt lysande litet smycke av komik och politik. Skrattade så jag grät.

Så när jag håller på att duka under av maktlöshet och känner att jag aldrig nånsin kan vara rolig igen, inte i den här jävla skittillvaron, då tänker jag på Rebecca och gänget och hur fehrucktansvärt roliga de är, ba IN YOUR FACE KVINNOHAT, och då känns det som att det trots allt kommer en vår, nån gång.

Ciao, Maggan.

DIY del 2

februari 6, 2013

Jamen okej jag byter tema på själv är bäste dräng och tänker helt skamlöst uppmana till konsumtion. I alla fall om man som jag tycker att det är himla härligt med lackade tassar men liksom inte pallar att göra om skiten var tredje dag.

Alltså denna! Depend Gellack. Jag målade mina sorgliga naglar för tio dagar sedan och trodde att allt skulle flinga av sig för att de är i så risigt flisigt skick. Men inte en flaga har flytt! Ser ut att kunna sitta i tio dagar till om det inte vore för utväxten. Nu skulle ett foto på de tio små underverken öka trovärdigheten med ca miljorders procent men hur jag än vände vred, plutade och sträckte så såg fingrarna ut som svullna, råa fläskkorvar som legat i fosterställning och snorgråtit hela natten.

399 spänn betalade jag på Kicks, någon slags ”rea”. Köp remover och färgat lack för ca en hundring sen är du kittad. Finns även på Åhléns. Jag gjorde sån häringa lackning på ortens främsta skönhetssalong i somras men det kostade 300 spänn och höll i fyra dagar.

Det var det! I nästa veckas avsnitt ska Sessan visa hur man löser förstoppning med hjälp av två Jenka, en påse gräddsås och en stekspade.

So long, Siv

Lite gött ändå

februari 1, 2013

 

Trevlig helg pussgurkor!

/Skalpell-Siv