Kom alla mina små påskkycklingar

Vi kan lämna graden av pålästhet, medvetenheten, och våra åsikters respektive procenthalt av denna ädla substans därhän. Vi kan istället titta på Isabellas inlägg som ett synnerligen explicit ställningstagande. Ja. Alltså mer korten på bordet blir det väl sällan. Sen om man känner sig nödgad att i all vänlighet upplysa världen och Isabella om att man förstår vad hennes dumma åsikt bottnar i, ja…ja. Vidare! Val och handlingar, i större sammanhang såväl som i den minsta vardag, kan också betraktas som ställningstaganden. Är också ställningstaganden. Åsiktsyttringar utan ord. Och väldigt ofta upprepningar av implicita mönster som lätt tillåts passera eller förklaras, och som väl för det allra mesta tas ganska för givet.

Det är här det blir så konstigt. All denna påstådda medvetenhet som allt som oftast är så himla precist riktad? Utåt? Bortåt? För det är ändå inte så ofta man stöter på folk som verkligen tycker att individer bör göra precis allt de kan för att normer ska luckras i varje given situation. Att göra tvärtemot som liten människa ger ju tyvärr en rätt futtig avkastning om vi breddar perspektivet. Liksom, att ifrågasätta en väninnas deltidsknegande eftersom hon ju bidrar till mina ungars bild av att det är främst mojjor som lämnar hämtar på föris? Eller knipsa ett gemytligt telefonsamtal med att du, 3vlit men nu måste jag hushålla med relationsvårdandet för att utmana normen av quinnah som sådan? Som kvinna frisera sig med en Dressmannbild som inspiration? Nämen ni hör ju, det händer inte varje dag. Och mottas sällan jätteväl när det förekommer. Ens att utan omsvep kunna erkänna sina val som just val, om så bara för sig själv, brukar sitta jääävligt långt in. Ehnae men asså det är bara för att. Jag gör det för min egen skull. Det passar OSS! Och därför tycker jag att det känns rent vansinnigt orimligt att Isabellas uttalande får sån ENORM respons. På ett så sjukt trist sätt dessutom. I Lady Dahmers kommentarsfält listas på vilka sätt Isabella felar. Hon är kapitalist (who isn’t!), oansvarig som chef och faktiskt inte alls särskilt normbrytande – det finns fler kvinnor som gör det hon gör (!!!!!!!!!!!!!!!!!!111) och dessutom är hon blond och hetero. Ojojoj det är minsann ett trångt nålsöga en ska igenom enligt er banbrytande pionjärsövermänniskor som så synligt ivrar för en mindre tvingande norm. Hur faen fick ni in i detta att alla frågor är lika viktiga, smått och stort, barnkläder är en bra konkretisering bla bla? När ni fullkomligt BLÅVÄGRAR se hur Isabella verkligen och onekligen utmanar normer i handling??? Då BLIR det ju hårdraget faktiskt en fråga om who wears the badge.

Okej visst, små och stora frågor. Men för faen fölk. Ta en runda i bloggosfären eller hjärnbanken och gör ett överslag på cirka hur stor del av genusdebatten som berör just barnkläder. Fnular på om Molo och genus nämns i samma ordkluster såpass ofta att det får räknas som ett fast uttryck. Men sen då, hur ofta behandlar någon av oss (<— smart retoriskt knep) resten? Hur ofta sätter man sig med en stänkare och pannan i djupa veck och begrundar genom vilka val man kan spåra en internaliserad sexism hos sig själv och den omgivning man möter varje dag? Eller omvänt. Det är ju t ex ingen av er upprörda som verkat särskilt villiga alls att ta till er min undran om vad som i grunden skiljer allas vårt handlande från det Isabella uttalar. Och knappt någon verkar ha mycket att invända mot retoriken i HanaPees inlägg. Har verkligen svårt att fatta…?

Jag vill hävda att man genom den här överdrivna och förenklade polariseringen mellan – i det här fallet – Isabellas explicita sexism och Det Upplysta Pålästa Genusfolket inte bara nallar fokus och missar målet utan faktiskt ställer sig i vägen för och framförallt bagatelliserar något mycket betydelsefullt.

17 svar to “Kom alla mina små påskkycklingar”

  1. SannaM Says:

    Jag tycker fortfarande att det på något knasigt vis är bra att Blondinbellas uttalande får en sån enorm respons, för det väcker ju superviktiga debatter och JA, även debatter som framför allt förs med ORD och säkerligen i mindre utsträckning i HANDLING leder någon vart. Det får oss att tänka till, att se oss omkring, inse vilka människor i det här samhället som sitter på privilegier, vilka som definitivt inte gör det och vilka som osynliggörs så totalt hela tiden.

    Jag menar inte, vilket jag också skrivit i min blogg och i kommentarer lite här och där, att jag tycker att BB borde vara mörkhyad lesbian i rullstol för att få tycka någon eller för att vara framgångsrik, hyllad osv osv, verkligen inte – det är inte DET som är poängen. Poängen är att i denna genusdebatt och i många debatter som rör jämställdhet så glöms alla andra maktskapande normer bort – och som sagt: Just genom att benämna henne som normbrytare utan att problematisera ytterligare, så glöms allt detta bort IGEN. Oui? Jag ser alltså min chans att passa på att flagga lite för att allting inte bara handlar om män och kvinnor och där kvinnor har lägre ställning – det kan även handla om mer.

    ALLA kan definitivt inte vara ALLT, hur märkligt skulle inte det vara, men det som all genusdebatt och normkritiskt tänkande handlar om är ju att syna normen; vilka människor, vilka grupper, vilka kategorier som hela tiden privilegieras, får ”normalstämpel” och vilka som ses som avvikare. Och i förlängningen vill vi ju förändra maktbalansen liksom.

    Och sooom sagt, även om BB på ett förträffligt sätt bryter normer genom att som ung kvinna ta plats på ett föredömligt sätt, så missar vi gång på gång på gång (inte bara i denna lilla fina debatt) en massa annat.

    • kvinnopartaj Says:

      Jadu. ”Nej, Blondinbella är ingen normbrytare” tycker jag är en märklig formulering för det du skriver ovan – att fler maktordningar existerar och att hon inte bryter mot dem alla.

      Jag har föreslagit att betrakta Isabella som en millimeters semantisk utvidgning av adjektivet/adverbet kvinnligt och jag har kallat henne ”på flera sätt hyfsat normbrytande”.

      Jag har på inga sätt förnekat att det finns normer överallt ikring oss, tvärtom har jag upprepat påpekat att vi omges av strukturyttringar. Mitt inlägg tog avstamp i den debatt som uppstått efter Isabellas uttalande. Hur var det? Om det finns viktigare eller fler frågor, jamen så varsego.

      • SannaM Says:

        Rubriken öppnar upp för fler sätt att se på saken, och det är mitt syfte med den, sedan försöker jag vrida och vända lite på det hela i mitt inlägg. Du får gärna tycka att jag är en kass rubriksättare.

        Jag tycker att dina inlägg har flera poänger, och jag tror säkert att vi på många sätt är överens, men oavsett vad så såg jag ditt Bästa Bella-inlägg (och även Lady Dahmers replik) som ett ypperligt tillfälle att fortsätta vidga diskussionen/vända perspektiven, i synnerhet för alla som glömmer bort att det finns en annan verklighet där ute än den egna normativa vardagen. Sätts det aldrig på pränt kan man liksom inte ta för givet att ”folk i allmänhet” inser det (vilket också blir rätt tydligt att de inte gör när man läser kommentarerna i t.ex. BB’s inlägg eller i vilken familjeliv-tråd som helst… ”Kvinnor måste få vara kvinnor och män måste få vara män” osv.).

  2. Virrpanna Says:

    Känner KP på sig när jag har hemtenta, eller är det en slump att intressanta ämnen med massor av inlägg publiceras precis samtidigt? Väldigt knivigt för min studiemoral, men tack! 😀

  3. Virrpanna Says:

    Åhå. Heltidsstudier?

  4. burgschki Says:

    Jag undrar, på vilket vis har denna debatt varit ”jätteviktig”? Vilket mervärde har den egentligen? För vi a) tragglar samma gamla barnkläder b) fokuserar på vad vi egentligen tycker om Blondinbella.

    Är detta viktigt?

    Sen, hur kan vi en diskutera huruvida hon är normbrytande eller ej? Det är väl helt självklart att hon är, anledningen att hon skapar ett sånt liv ÄR ju för att hon just bryter mot normer. Hennes sociala kapital har ju säkerligen hjälpt till och med samma sociala kapital (dvs klass/pengar osv) hade hon nog gjort samma sak även som mörkhyad, lesbisk och rullstolsbunden. Möjligen hade hon varit en smula mer ödmjuk.

  5. Virrpanna Says:

    ”Ens att utan omsvep kunna erkänna sina val som just val, om så bara för sig själv, brukar sitta jääävligt långt in. Ehnae men asså det är bara för att. Jag gör det för min egen skull. Det passar OSS!” (Citat från inlägget ovan)

    Väldigt intressant. Ännu intressantare än vem som är smartast och osmartast. Hoppas på intressanta kommentarer om just detta.

  6. kvinnopartaj Says:

    SannaM, jag är ledsen men jag har verkligen svårt att förstå. Under det förra inlägget skriver du att med synsättet på Isabella som någon som bryter mot normer – så befäster man andra normer? Hur?

  7. Moralfjant - ung & uppkäftig genushäxa Says:

    ”Hur ofta sätter man sig med en stänkare och pannan i djupa veck och begrundar genom vilka val man kan spåra en internaliserad sexism hos sig själv och den omgivning man möter varje dag?”

    Jag svarar ofta. Minus stänkaren 😉

    Men tycker ändå att det är skillnad på att leva enligt normerna, och att uttala sig om hur viktigt det är att andra ska följa normerna. Visst kan jag raka benen (nu gör jag inte det men som exempel) och leva enligt skönhetsidealen för att jag inte pallar annars, men inte fan måste jag klanka ner på dom som faktiskt vågar bryta mot det.

    Men ja det är trist att debatten ska handla om på vilka sätt Bella gör fel, tycker jag med. Känns lite missriktat.

  8. Moralfjant - ung & uppkäftig genushäxa Says:

    Asså vilka sätt hon gör fel förutom uttalandet, menade jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: